Utvecklingsläran dominerar i Västvärlden som förklaring till vårt ursprung. I Sverige är det nog inte många som ens hört talas om att det faktiskt finns människor som tvivlar på utvecklingsläran. Men det har alltid funnits kritiker, ända sedan Charles Darwin först förde fram sin teori.
Många gånger är kritikerna religiöst motiverade. Många kristna uppfattar utvecklingsläran som ett hot mot den kristna tron. Enligt kristen tro, och även enligt andra religioner, är det Gud som har skapat världen. Men enligt utvecklingsläran har världen kommit till av sig självt under flera miljarder års utveckling. Det finns även kritiker som inte är religiöst motiverade, utan är kritiska av andra skäl.
Oavsett motiv så framförs kritiken mot utvecklingsläran till stor del som empiriska argument. Argumenten går alltså ut på att utvecklingsläran, eller delar av den, inte stämmer med fakta. Kritikerna menar att det saknas fakta för utvecklingslärans påståenden eller att fakta talar mot dem. Den empiriska kritiken kan delas in fyra frågor:
Alla kritiker ifrågasätter utvecklingsläran på de två första punkterna. Men när det gäller de andra två punkterna så går åsikterna isär bland kritikerna och det finns olika uppfattningar bland dem.
Till dessa empiriska frågor kan läggas ytterligare en som handlar om vetenskapssyn. Utvecklingslärans kritiker blir ofta avfärdade med motiveringen att de är ovetenskapliga. Detta accepterar de naturligtvis inte. Kritikerna menar att kritisk granskning av utvecklingsläran knappast kan vara ovetenskaplig, utan just det som vetenskapen går ut på.